Direktavkastning är ett mått på hur mycket utdelning en aktie ger i förhållande till aktiekursen. Det visar alltså hur stor ”ränta” du får tillbaka från ditt aktieinnehav varje år, om du behåller aktien och bolaget fortsätter dela ut på samma nivå.
Beräkna ROE
Formeln ser ut så här:
$$ \small Direktavkastning = \frac{\text{Utdelning per aktie}}{\text{Aktiekurs}} $$Ett enkelt exempel
Tänk dig att du äger en aktie som kostar 100 kronor och bolaget delar ut 5 kronor per aktie. Då blir direktavkastningen:
$$ \small \frac{\text{5}}{\text{100}} = 0,05 \; \text{eller} \; 5\% $$För varje 100 kronor du investerar får du alltså tillbaka 5 kronor i kontant utdelning. Om du äger 1000 aktier innebär det 5 000 kronor i utdelning varje år, så länge bolaget fortsätter dela ut samma belopp.
Varför är direktavkastning intressant?
Många investerare uppskattar direktavkastning eftersom det ger ett mer påtagligt kassaflöde än enbart kursuppgång. Även om aktiekursen står still kan utdelningarna fortsätta att ticka in. Det gör direktavkastning särskilt intressant för:
- Pensionssparare som vill ha en stabil inkomstkälla.
- Långsiktiga investerare som återinvesterar utdelningen för att förstärka ränta-på-ränta-effekten.
- Riskmedvetna investerare som värdesätter stabila kassaflöden även när börsen svänger.
Att bygga en portfölj med utdelningsaktier kan därför vara ett sätt att skapa både trygghet och långsiktig tillväxt.
Fallgropar med direktavkastning
En hög direktavkastning är inte alltid något positivt. Det finns flera saker att se upp med:
Aktiekursen kan ha sjunkit
Om kursen fallit kraftigt kan direktavkastningen se hög ut, även om bolaget är i kris. En aktie som tappat från 200 kronor till 100 kronor kan plötsligt visa dubbel så hög direktavkastning – men det kan vara en varningssignal snarare än en möjlighet.
Utdelningen kanske inte är hållbar
Företag kan dela ut mer än de egentligen har råd med under en begränsad tid. Om vinsten inte räcker för att täcka utdelningen riskerar den att sänkas framöver.
Skillnader mellan branscher
Vissa branscher, som fastigheter och banker, har traditionellt hög utdelning. Andra, som tillväxtbolag inom teknik, väljer istället att återinvestera vinsten för att växa. Därför kan en ”låg” direktavkastning vara helt naturlig i vissa sektorer.
Vad är en bra direktavkastning?
Det finns ingen absolut nivå som alltid är bra. Generellt sett brukar 3–5 procent anses attraktivt, men det beror helt på bolaget och branschen. Det viktigaste är att utdelningen är långsiktigt hållbar och att bolaget har en stabil vinstutveckling som kan bära utdelningen år efter år.
Ett bolag som delar ut 3 procent men gör det konsekvent i 20 år kan vara en mycket tryggare investering än ett bolag som plötsligt lockar med 8 procent men sedan tvingas sänka eller slopa utdelningen.
Så använder du direktavkastning i praktiken
Direktavkastning är ett bra nyckeltal för att snabbt få en känsla för utdelningsnivån i ett bolag. Men det är inte ett ensamt beslutsunderlag. För att få en helhetsbild bör du kombinera det med andra faktorer, till exempel:
- Utdelningsandel – hur stor del av vinsten som delas ut.
- Vinstutveckling – ökar eller minskar vinsten över tid?
- Bolagets balansräkning – är bolaget stabilt nog att fortsätta dela ut även i sämre tider?
Sammanfattning
Direktavkastning visar hur stor utdelning en aktie ger i förhållande till kursen och är ett nyckeltal som särskilt intresserar långsiktiga investerare och pensionssparare. Det ger en känsla av trygghet eftersom utdelningarna fortsätter även när aktiekursen rör sig sidledes.
Men en hög direktavkastning är inte alltid positivt – den kan signalera problem i bolaget eller ohållbara utdelningsnivåer. Det viktigaste är därför att alltid sätta direktavkastningen i sitt sammanhang och kombinera den med andra nyckeltal och analyser.
