Har du någonsin hört ord som tjänstepension, ITP eller avtalspension och känt dig helt förvirrad? Kanske har du till och med undrat:
”Vad är det egentligen, och varför borde jag bry mig?”
Ingen fara, du är inte ensam – och vi ska reda ut allt det här på ett enkelt sätt. Så häll upp en kopp kaffe, och häng med!
🟢 Vad är tjänstepension?
Tjänstepension är pengar som din arbetsgivare sparar åt dig – utöver din vanliga lön.
Det är alltså extra pengar till din pension, och det är faktiskt en jättestor del av din framtida inkomst. Typ såhär:
💬 Om du jobbar ett helt arbetsliv och har tjänstepension, kan det stå för upp till 25–50 % av din totala pension.
Har du ingen tjänstepension? Då måste du spara det själv – och det kan bli dyrt.
🛠 Exempel – så funkar det i praktiken:
Säg att du tjänar 35 000 kr i månaden.
Din arbetsgivare sätter då in cirka 4,5 % av din lön till din tjänstepension – alltså ungefär:
👉 1 575 kr varje månad
Det här hamnar i ett pensionskonto i ditt namn (ofta hos ett försäkringsbolag). Pengarna placeras i fonder, traditionell försäkring eller annat – du kan ofta välja själv.
🔶 Vanliga ord du kommer stöta på:
- Avtalspension – ett annat ord för tjänstepension, styrs av vilket kollektivavtal du har (t.ex. ITP, SAF-LO, KAP-KL).
- ITP1 / ITP2 – olika modeller beroende på om du är född före eller efter 1979 (ja, det är lite rörigt).
- Förmånsbestämd pension – du får en viss andel av lönen i pension, oavsett hur börsen gått.
- Premiebestämd pension – du får det som dina investeringar utvecklas till. Högre risk – men också chans till mer.
🧠 Vem har tjänstepension?
- Har du ett jobb med kollektivavtal? Då har du nästan alltid tjänstepension.
- Har du en arbetsgivare utan avtal? Då måste du fråga – det är inte säkert du får någon tjänstepension alls.
- Är du egenföretagare? Då måste du fixa det själv. Tyvärr.
💡 Tips: Logga in på minpension.se och kolla hur mycket som betalas in till dig.
💸 Hur placeras tjänstepensionen?
Det beror lite på vilket avtal du har, men ofta får du välja:
- Traditionell försäkring – tryggare, med garanti, men oftast lägre avkastning
- Fondförsäkring – du väljer fonder själv, högre risk men större möjlighet till tillväxt
Exempel:
Du har 200 000 kr i tjänstepension.
Du placerar det i en fondförsäkring med 7 % snittavkastning.
Om du låter pengarna växa i 25 år utan att sätta in mer:
📈 Då kan det bli över 1 miljon kronor.
(Samma belopp i en traditionell försäkring kanske ger 600 000–700 000 kr.)
🔍 Räkneexempel – vad kan det bli?
| Månadslön | Tjänstepension per år (4,5 %) | Totalt efter 40 år* |
|---|---|---|
| 30 000 kr | 16 200 kr | 1,2–2,2 miljoner kr |
| 40 000 kr | 21 600 kr | 1,6–3,0 miljoner kr |
| 50 000 kr | 27 000 kr | 2,0–3,8 miljoner kr |
*Beroende på avkastning (3 – 6 % per år)
❗ Varför ska du bry dig?
För att det kan vara skillnaden på ett liv med resor, fika, trygghet – eller ett liv där du vänder på varje krona efter 65.
Och det bästa? Du behöver inte ens göra särskilt mycket.
Det viktigaste är att du har tjänstepension – och att du vet var den hamnar.
🧭 Sammanfattning – 5 snabba:
- Tjänstepension = extra pengar din arbetsgivare sparar åt dig
- Kan stå för upp till halva din framtida pension
- Kolla på minpension.se hur mycket du har
- Du kan ofta välja hur pengarna placeras – välj låga avgifter
- Har du ingen tjänstepension? Då behöver du spara privat
👋 Avslutningsvis…
Du behöver inte förstå allt om pensionssystemet – men du behöver ha koll på det här.
Att ha (eller sakna) tjänstepension kan göra skillnad på miljoner kronor.
Så nästa gång någon säger “det där med pension är så tråkigt”, tänk:
“Ja, men att vara fattig som pensionär är ännu tråkigare.” hur du kan göra pengarna ännu bättre.
