Hur analyshus värderar aktier – och varför riktkurser ofta är opålitliga

Om du följer aktiemarknaden så har du med största sannolikhet stött på rubriker som:

• “Bank X höjer riktkursen till 320 kronor – köp!”
• “Analyshus sänker rekommendationen till sälj.”

Det låter ofta väldigt övertygande. Ett stort finanshus har gjort en analys, räknat på siffror och kommit fram till ett exakt värde på ett företag, och då även värdet av en aktie.

Men här är en viktig sak som många småsparare missar:

Riktkurser är inte fakta – de är kvalificerade gissningar.

Analyser från banker och analyshus kan absolut vara intressanta att läsa. De kan ge en snabb bild av ett bolag och vilka faktorer analytiker tycker är viktiga. Men de är sällan särskilt träffsäkra när det gäller att förutspå vad en aktie faktiskt kommer att vara värd i framtiden.

I den här artikeln går vi därför igenom:

• Hur analyshus värderar bolag
• Hur riktkurser sätts
• Varför prognoserna ofta missar
• Hur du som investerare bör använda analyser

Vad är en riktkurs?

En riktkurs är analytikerns uppskattning av vad en aktie borde vara värd inom en viss tid, oftast 12 månader.

Exempel:

• Aktiens nuvarande pris: 200 kr
• Analytikerns riktkurs: 260 kr

Det innebär att analytikern tror att aktien kan stiga 30 procent på ett år.

Utifrån detta sätts också en rekommendation:

• Köp – aktien anses undervärderad
• Behåll – aktien anses rimligt värderad
• Sälj – aktien anses övervärderad

Men vägen till den här siffran är inte lika exakt som den kan verka.

Hur analyshus värderar ett bolag

För att sätta en riktkurs använder analytiker olika värderingsmodeller.

De tre vanligaste är:

• Diskonterad kassaflödesanalys (DCF)
• Multipelvärdering
• Sum-of-the-parts

Låt oss titta närmare på dem nedan.

Diskonterad kassaflödesanalys (DCF)

DCF är en av de mest klassiska modellerna för att värdera bolag.

Grundidén är enkel: Ett bolag är värt summan av alla framtida kassaflöden.

Analytiker försöker därför uppskatta:

• framtida vinster
• kassaflöden
• tillväxt
• investeringsbehov
• risk

Sedan räknar man baklänges och diskonterar värdet till dagens pengar (man räknar alltså om det framtida värdet till ett aktuellt värde) .

Problemet är att modellen är extremt känslig för antaganden där små förändringar kan ge helt olika värden. Två exempel:

Det innebär att två analytiker kan analysera samma bolag och få helt olika riktkurser.

Multipelvärdering

Den här metoden är enklare och minst lika vanlig som en DCF. I stället för att räkna på kassaflöden jämför man bolaget med andra bolag i samma bransch.

Vanliga multiplar är:

• P/E-tal
• EBIT
• EBITDA

Exempel: Om ett liknande bolag handlas till ett P/E-tal om 20 kan analytikern anta att även detta bolag borde värderas ungefär där.

Men här finns andra problem:

• bolag är aldrig identiska
• marknaden värderar dem olika av en anledning
• multiplar kan förändras snabbt

I praktiken blir det ofta mer av en tumregel än en exakt värdering.

Sum-of-the-parts

Den här modellen används ofta för:

• konglomerat
• investmentbolag
• bolag med flera affärsområden

Istället för att värdera hela bolaget på en gång delas verksamheten upp i delar.

Till exempel:

• industridelen
• mjukvarudelen
• fastighetsdelen

Varje del värderas separat och läggs sedan ihop. Det kan ge en mer rättvis bild, men även här bygger allt på antaganden om framtiden.

Så sätts själva riktkursen

När analysen är klar räknar analytikern fram ett teoretiskt värde per aktie.

Om modellen visar att bolaget borde vara värt 300 kr per aktie kan riktkursen bli ungefär där. I många analyser anges också en säkerhetsmarginal eller en scenarioanalys. Det är för att värdet påverkas av de antaganden som är satta, och man bygger därför upp olika scenarion beroende på hur dessa antaganden kan falla ut.

Exempel:

• Bas-scenario: 300 kr
• Optimistiskt scenario: 350 kr
• Pessimistiskt scenario: 220 kr

Det kan låta väldigt vetenskapligt, men i verkligheten finns flera stora problem.

Varför riktkurser ofta är opålitliga

Trots avancerade modeller är riktkurser ofta dåliga prognoser. Det finns flera orsaker till det.

Prognoser bygger på antaganden

Alla modeller bygger på antaganden om framtiden.

Till exempel:

• ekonomisk tillväxt
• räntor
• konkurrens
• teknikutveckling
• efterfrågan

Problemet är att framtiden nästan alltid utvecklas annorlunda än prognoserna. En ny produkt, en lågkonjunktur eller en geopolitisk kris kan förändra allt.

Riktkurser följer ofta marknaden

Ett klassiskt fenomen är att riktkurser höjs när aktien redan har gått upp och sänks när den redan har fallit.

Det innebär att analyser ibland är mer reaktioner på marknaden än verkliga prognoser.

Intressekonflikter i finansbranschen

Det här är en av de viktigaste sakerna många investerare missar.

Banker och analyshus som gör analyser:

• hjälper ofta bolag att ta in kapital
• arrangerar börsnoteringar
• säljer rådgivningstjänster

Det betyder inte att analyserna är felaktiga, men det innebär att incitamenten ibland inte är neutrala.

Analytiker missar ofta ändå

Studier har visat att analytikers prognoser i genomsnitt inte slår marknaden särskilt ofta.

Det är egentligen inte så konstigt. Att försöka förutspå exakt vad en aktie ska vara värd om 12 månader är extremt svårt, även för professionella analytiker.

Hur du bör använda analyser som investerare

Det vi skrivit betyder inte att analyser är värdelösa. Tvärtom kan de vara väldigt användbara om man använder dem rätt.

Se dem som:

• en informationskälla
• en sammanställning av fakta
• ett perspektiv på bolaget

Inte som en sanning.

Ett bra sätt att använda analyser är att:

• läsa argumenten bakom värderingen
• se vilka antaganden som görs
• jämföra flera analyser

Men att köpa en aktie enbart på grund av en riktkurs är sällan en bra strategi.

Gör alltid din egen analys

Som småsparare är det viktigt att förstå att ingen analytiker vet exakt vad en aktie kommer vara värd i framtiden. Därför är det alltid klokt att göra en egen bedömning.

Det kan handla om att:

• förstå hur bolaget tjänar pengar
• analysera konkurrensfördelar
• titta på tillväxt och lönsamhet
• bedöma värderingen

Att ha en långsiktig strategi och ett regelbundet sparande är ofta viktigare än att försöka pricka rätt aktie vid rätt tid.

Det kan vara värt att nämna att vi på Privatspar använder oftare genomsnittliga riktkurser än enskilda. Börskollen är en bra hemsida som sammanställer genomsnittliga riktkurser för företag baserat på alla analyser som är utförda av de stora analyshusen. Det kan ge en indikation om man är fel ute i sin egna analys.

Om du är ny på investeringar kan det vara klokt att börja med grunderna i sparande. Vi går igenom det steg för steg i vår fyrstegsguide, där del 1 är att öppna ett ISK:
👉 https://www.privatspar.se/oppna-isk-konto-hos-avanza-guide/

Om du däremot väljer att investera i annat än svenska aktier eller fonder behöver du också välja rätt kontotyp. Här kan du läsa vår kompletta guide om de olika kontotyperna ISK, kapitalförsäkring och aktiedepå:
👉 https://www.privatspar.se/sa-valjer-du-mellan-isk-kapitalforsakring-och-aktiedepa-komplett-guide/

Slutsats

Analyshus använder avancerade modeller för att värdera bolag och sätta riktkurser. Det kan ge en viss struktur och hjälpa investerare att förstå hur ett bolag kan värderas.

Men riktkurser är i slutändan bara kvalificerade gissningar om framtiden.

De kan vara intressanta som riktmärken, men de är sällan tillräckligt tillförlitliga för att ligga till grund för ett investeringsbeslut på egen hand.

Den bästa investeraren är därför nästan alltid den som:

• investerar långsiktigt
• gör sin egen analys
• tänker själv