Du har kanske hört folk slänga sig med ord som aktier, indexfonder, investmentbolag, courtage, avgifter… och du sitter där med kaffet i handen och tänker:
”Men hallå – kan någon bara förklara det här som om jag vore fem?”
Ja. Det är precis det vi ska göra nu.
🟢 Vad är en aktie?
En aktie är en liten ägarandel i ett företag.
När du köper en aktie, äger du en liten del av bolaget – som t.ex. Volvo, H&M eller Spotify. Går företaget bra, kan aktiekursen stiga, och ibland får du utdelning (en liten bit av vinsten).
Exempel:
Du köper 10 aktier i ICA för 200 kr styck.
Totalt = 2 000 kr.
Om aktien senare står i 250 kr – då är dina aktier värda 2 500 kr.
Grattis! Du har tjänat 500 kr (men inte förrän du säljer – då måste du räkna med skatt eller schablon också).
Men vänta, vad är courtage?
När du köper eller säljer aktier betalar du oftast en liten avgift till din bank eller mäklare – det kallas courtage.
Exempel:
- Du köper aktier för 2 000 kr
- Courtaget är 0,25 % = 5 kr
- Så du betalar 2 005 kr totalt
💡 Tips: Välj en nätmäklare med lågt courtage, särskilt i början när du handlar för små summor.
🟠 Vad är en fond?
En fond är en samling av aktier (och ibland andra saker) som du köper som ett paket.
Du köper alltså inte en aktie, utan en liten bit av många aktier – perfekt om du inte vill välja själv.
Fonder förvaltas ofta av en fondförvaltare (ibland en dator, ibland en människa i kostym med många skärmar).
Exempel:
Du köper andelar i en fond som innehåller 100 olika företag.
Du betalar t.ex. 500 kr – och får då lite grann av varje bolag i fonden.
Men vad kostar det?
Jo, fonder har ofta en fondavgift (förvaltningsavgift). Den dras automatiskt från fondens värde – du märker det inte direkt, men det påverkar avkastningen.
Exempel:
- Du investerar 10 000 kr i en fond med 1 % avgift
- Efter 1 år har fonden ökat till 11 000 kr
- Men du betalar 1 % i avgift = 110 kr
- Så du har tjänat 890 kr istället för 1 000 kr
💡 Välj gärna indexfonder om du vill hålla avgifterna låga. De har ofta 0,2 % eller mindre i avgift.
🔵 Vad är ett investmentbolag?
Tänk dig ett företag som äger andra företag – det är ett investmentbolag.
Istället för att du själv köper aktier i 10 olika bolag, köper du aktier i ett investmentbolag, som i sin tur äger de där bolagen.
Det blir som att ta en genväg till diversifiering (finare ord för ”inte lägga alla ägg i samma korg”).
Exempel:
Du köper aktier i Investor, ett svenskt investmentbolag.
Investor äger i sin tur delar av t.ex. Atlas Copco, SEB och ABB.
Så du får exponering mot flera stora bolag – i en enda aktie.
Vad är skillnaden mot fonder då?
Bra fråga!
| Aktie | Fond | Investmentbolag | |
|---|---|---|---|
| Du äger direkt? | ✅ | ❌ | ✅ |
| Diversifiering? | ❌ | ✅ | ✅ |
| Courtage? | ✅ | ❌ | ✅ |
| Årlig avgift? | ❌ | ✅ | ❌ (nästan alltid) |
| Enkelhet? | 😅 | ✅ | ✅ |
Fonder är enklast och kräver noll bevakning.
Investmentbolag är en slags hybrid: låg kostnad, men ändå riskspridning.
💸 Så vad ska man välja?
Om du är nybörjare:
- Börja med en eller flera billiga indexfonder. Enkelt, billigt och tryggt.
- Kombinera gärna med något investmentbolag för variation.
- När du känner dig bekväm – prova köpa enskilda aktier du är intresserad av.
📊 Sammanfattning i siffror – räkneexempel
Du har 10 000 kr att investera. Vad kostar det?
| Typ | Investering | Avgift/Courtage | Efter 1 år (10 % avkastning) | Avgift | Slutresultat |
|---|---|---|---|---|---|
| Aktier | 10 000 kr | 0,25 % (25 kr) | 11 000 kr | 25 kr | 10 975 kr |
| Fond (1 % avgift) | 10 000 kr | Inget courtage | 11 000 kr | 110 kr | 10 890 kr |
| Investmentbolag | 10 000 kr | 0,25 % (25 kr) | 11 000 kr | 25 kr | 10 975 kr |
👋 Avslutningsvis…
Alla tre är bra alternativ – men fyller olika roller.
Det viktiga är inte att du väljer det bästa, utan att du kommer igång och lär dig längs vägen.
Och du – kom ihåg att det är helt okej att börja smått.
Att spara 500 kr i en indexfond är bättre än att vänta på att bli ”expert”. Du behöver inte ha kostym, Excel eller ekonomiutbildning.
Du behöver bara börja.
